söndag 28 februari 2016

Vi tar vägen mot Sälen!



Åsa hade bestämt att hon ville köra en del av sträckan till Sälen. Eftersom vi trodde att den första biten upp till Jönköping skulle vara den vädersäkraste ville hon ta den. NIIIIIITLOTTTTT!!!! Det superregnade, supersnöade och var supermörkt. När Stefan tog över ratten var det så här fina vägar.

I baksätet satt David nöjd med sina hörlurar och sin DJ-musik. Han klagade inte en enda gång. Han var förstås lite spänd, då han aldrig hade åkt skidor innan och lika spänd över att komma så långt norrut i vårt vackra land.

Väl uppe i Tandådalen och på plats i vår stuga i röda byn, började vi direkt träna vår afterski dans. Vi hade nästan alltid stugkostymen på oss när vi tränade, dvs långkalsonger och t-shirt.

David älskade backlivet ganska snabbt. Vi fick tvinga på honom lite pauser då och då så att han fick i sig lite näring. Jättevackert väder hela tiden.

Vackert par i backen som med 100% säkerhet redan på denna bild har börjat planera nästa skidresa.

Vi blev jätteglada när vi såg att David också gillade skidåkningen. Han tyckte mycket om att gå i sin skidskola. Här har han dragkamp tillsammans med sina skidskolekompisar. De blev utmanade av skidlärarna, skidbarnen vann en överlägsen seger.

En stolt Smygare.

Det var inte helt lätt att åka lift i början, men när rädslorna väl släppte så gick det riktigt bra.

Albin var Davids skidlärare. David tyckte att han var bäst och skulle gärna vilja ha honom som lärare igen.

Världens bästa fru och världens bästa barn. Puss på er!

Maskoten Valle dök upp i backarna med jämna mellanrum. David, som gillar maskotar, kramade mer än gärna om honom. På spotify hade Valle en egen spellista som vi lyssnade på ibland.

Härlig sol som värmde gott. 

Ove älskar skidåkning och såg så hemma ut i snön och i lutningarna
.
Vi fick ett presentkort på en upplevelse av föräldrarna i Saudiarabien när vi slutade arbeta där. För presentkortet köpte vi en utflykt med hundspann. Jätteskoj och återigen, vilket grymt väder. Helt fantastisk upplevelse, stort tack till alla föräldrar.

Familjen njuter!


David vågade sig fram till hundarna och klappade dem, de var mjuka och mysiga tyckte han.

Riktiga hundvänner i farten.

Så här såg det ut vid stugan där vi pausade när vi var ute med hundspannet. Den svenska flaggan så vacker mot hela världens gemensamma sol.

Efter några dagar i skidskolan kände sig David säker i backen. Han vågade mer och mer.

Till slut vågade han sig upp högst upp och åkte med glädje ner för de blåa backarna tillsammans med sin morfar. Han längtar redan till nästa skidresa.


Maria och Peter var också med på resan. De visade sig vara riktiga afterskiproffs och det visar Maria här på bilden med ett tydligt Winston-tecken.

Hela gänget samlat framför solnedgången efter en afterski. Med var också: Ove, Kerstin, Peter, Maria, Isak, Max, Maja.

Skål!

Suddigt på linsen, men ändå en härlig bild på morfar och David. David ser så lycklig ut.

Mor och dotter. Jodå, visst syns det och vi syns i nästa rese"reportage". 




lördag 9 januari 2016

Granna Canaria


Att komma till värmen i söder måste bara belönas och här delar David ut belöningen; en lycklig och tydlig tumme som sträcks rakt upp i luften.
Att spela spel har visat sig vara något som familjen uppskattar. Här tränar vi oss i att förlora genom spelet "Skip bo". Alla fick vinna minst en gång och alla fick förlora minst lika många gånger. En och annan biceps spändes till 90-95 procent i väntan på kortutläggning.
Behaglig pool med uppvärmt vatten. alla badade och njöt av seneftermiddagens solstrålar.
Har man lovat så har man. Vi hyrde en VW Beetle cab en dag och raggade runt på ön. Det var snorkallt på morgonen men senare på dagen var det riktigt behagligt. Vi längtar till den svenska sommaren gör entre så att vi kan cabba ner även i Sverige.
Vacker mölla vid sidan av vägen. Den låg i Mogan och Åsa klapp bilden. Det visade sig dock att vi hade kört fel, det var till Port Mogan vi skulle. 360 graders utslag på ratten och plattan i mattan i jakten på den rätta orten.
-"Här skall vi bo nästa gång" har vi sagt två gånger. På det tredje smäller det.
Bergsklättring gläder en parcourfantast.
Port Mogan, nästa gång bor vi i något av dina kryp in.
Även på Granna Canaria hittar man henne, den lilla havefrun. Puss på henne!
Baaaaaaaaaaaaad!
David saknar dock de hotell och de pooler där man fritt kan slå volter rakt ner i plurret. 
Ja, så här såg vi ut i december 2015.
David tyckte väldigt mycket om hotellets maskot men minidiscot kände han sig lite för gammal för. Han börjar bli stor vår lilla kille.
Vad är det här för krabat?
Jo, han var kompis med några andra liknande kryp i Davids huvud. Här lär vi dem den ädla konsten i att slå upp ett plasttält på ett huvud. De lärde sig nog snabbt för de försvann och tältar kanske just nu i någon annans huvud.
Winston Churchill i havet eller kan det vara en strandad val?
David blev en riktig strandkille på denna resa. Han har alltid gillat poolen tidigare, men nu upptäckte han strandens, havets och vågornas magi och han föreslog faktiskt själv att vi skulle till stranden vid flera tillfällen.
Fräckt cafe på vägen till ett shoppingcenter.
Vi ses vid nästa reserapport, Ciao!


söndag 29 november 2015

Höstlov i Helsingfors.

Höstresan gick till Helsingfors, Finland. Frostig mark hälsade oss välkomna och kylan höll i sig hela resan. Det var hög vacker luft och himlen var för det mesta klarblå. Davids första finska ord blev "Elgiganti". Sedan höll David på att få spel på sin far eftersom han hela tiden la till ändelsen "...lainen"till alla ord som han sa. 
Här har Åsa och David precis hittat en mysig bänk utanför en turistbutikilainen och jag passade så klart på att ta ett fotolainen. 
Det bara kryllade av vackra katedraler i Helsingfors. Lite öststatskänsla över dem och vilket auktionshus som helst hade börjat dregla över ikonerna som hängde i byggnaderna. 

Men den vackraste kyrkan av dem alla var den som var insprängd i en klippa. Hela familjen Grundström var betagna av dess skönhet. Bara den gjorde resan värd. Åk dit och njut!!!!!!!
Oj, oj, oj och ett sista oj! Vackert!!

Yes! Glöggi på cafe Strindberg innan båten ut till Sweaborg.

Vackert väder och rejält kyligt. Mycket var stängt men man kunde ändå förstå hur vackert det måste vara på sommaren då alla cafeer och museer är öppna.

Ett välbevarat världsarv som även var en helt vanlig stadsdel med hyres-/bostadsrätter. Här fanns även ett helt vanligt fängelse för icke laglydiga.
Snyggt och gammalt!

En av kvällarna åt vi på en restaurang som hette Lappi. Mysigt ställe som var inspirerat av den lappländska kulturen. Vi åt en meny bestående av bla ren och älg, supergott.

David ville se norrsken i Finland och på restaurang Lappi hade de satt fast foto på fönsterrutorna där de hade fångat olika norrsken, han var nöjd.

Tack Helsingfors och tack Finland, ni levererade! Kanske blir det en vår eller sommarresa hit någon gång i framtiden.
Vi sesilainen!!!!