Att köra till Bahrain innebär öken, öken och åter öken. Tankar som snurrar i huvudet när man kör bil en sådan sträcka kan tex se ut så här:
"Vad sjutton gör den där stolen i det högra körfältet?"
"Undra hur den där lastbilschauffören klarar av att byta däck i värmen och när fordonet står så där snett, ja nästan i en omöjlig vinkel?"
"Undra var vägen är någonstans nu när det är så här mörkt. Ah, där är en bil framme, det måste betyda att jag fortfarande är på vägen!"
"Vad gör kamelerna här ute hela dagarna och vad äter de egentligen?"
"Hur sjutton fick han upp den där gamla bilen i 250 km/h?"
"Jaha, kan man köra om så också!?"
Ja och så fortsätter det i skallen mil efter mil.
Kamelerna strosar och ja, vem vet vad mer? Glor?? Enligt rykte händer det ganska många olyckor där kameler är inblandade, vi såg dock inga långbenta på vägen under vår tur.
Så här snyggt hade de bäddat till oss på Holliday express inn. I think that Holliday express Inn is one of the best hotel in the world!! (Det där skrev jag bara för att de kanske kan bjuda på gratis nätter om de ser texten och uppskattar reklamen, man vet aldrig.)
De där banden som ni ser runt kuddarna band jag och David om våra huvuden på kvällen och körde ett karatepass när Åsa nästan hade somnat, hon var krasslig på resan stackarn.
Rummet låg alldeles vid stranden och staden där framme såg nästan lite magisk ut från vår strand.
Vattnet var grymt salt, ja det var så salt så att man fick anstränga sig för att komma under ytan, eller?
"Den här flytvästen passar er son perfekt, den ska han ha" Sa han som hjälpte oss med trampbåten.
" Yes, visst mannen" Tänkte vi och satte för säkerhets skull på armpuffarna. Trots blicken tyckte David att det var superskoj att styra skutan.
Vacker kväll på marknadsgatorna i Manama, jätteskoj att strosa runt och titta in i affärerna. Som tur var visste vi inte vad de hittade i en volkswagenbuss några kvarter bort.
Hit vill vi fler gånger. David ville som vanligt in på varenda leksaksaffär som fanns.
Kärlek!!!!
Hem igen! Bilden ser harmonisk ut rent trafikmässigt. 2 minuter senare var det totalt trafikkaos då poliserna hade spärrat av varenda avfartsväg hela vägen till de Saudiska tullarna.
Tillbaka i Saudiarabien efter lyckat uppdrag. Vårt egentliga ärende var att se till så att både Åsa och David fick sina nya visum så att de i ett senare skede kan få sina riktiga iqamen. Den processen gick ganska smidigt trots möte med den argaste människa som går i ett par sandaler.
Sist men inte minst:
Jag gjorde det. Jag hann göra inlägget klart i tid, yippie! / Stefan
