Roadtrip till Dubai

Klockan fyra lämnade vi vårt compound och visste att vi hade många timmar och mil till Dubai.

När vi var ute i öknen fick vi se soluppgången.

Humöret var på topp!

Det tog två timmar att ta sig över gränsen. Det var lite tålamodsprövande. Efter gränsen fick jag sätta mig bakom ratten.

Det är ju bra tryck i vår bil!!!!

Under bilresan kom Stefan och jag på fler och fler saker som vi glömt hemma. Bl a solglasögon, spel, bikini och huvudvärkstabletter. Tur vi ska till ett shoppingmekka.

Elva timmar senare rullar vi in i Dubai. Hotellet, samma som sist, hittar vi enkelt och bäst av allt vi hade bokat rätt datum denna gång. 

De som packat badkläder njöt av ett dopp i poolen innan middag och tidig sänggång.

I går gick vi till grannmallet Mall of the Emirates. Tittade, shoppade, lunchade och gick på bio.

På kvällen åkte vi till mysiga Jumeirah souk, åt på samma goda italienska restaurang som sist.

I dag har vi varit på stranden. Skönt i skuggan under parasollet och varmt i vattnet.

 tog metron till Dubai mall i går kväll och tänkte äta, strosa och titta på fontänshowen. Det var inte bara vi som tänkt den tanken.

Vi hittade en restaurang som vi alla tre blev väldigt förtjusta i. Stefan fick en mycket mer avslappnad min.

Vi tog oss ut till fontänen också. Lika magisk som förra gången.

I dag tog vi metron till Al Karama, en marknad med fina kopior. Åt lunch på gatan och höll på att smälta bort i värmen.

Hemma igen gled vi in på grannsalongen och fick finfina fötter :-)

Nu väntar mat och vin på hotellets restaurang. 

Vi gillar verkligen Dubai!!! 

Tisdagen var det dags för Davids höjdpunkt. En heldag på Kidzania tillsammans med de saudisvenska Faberbarnen. 

De sex timmar barnen provade olika yrken, gick S och jag på shoppingtur i det gigantiska Dubai mall. Vi åt en god lunch med saudisvenska Peter och Karin.

Kvällens utflyktsplaner fick ändras efter Davids heldag på Kidzania. Han var lycklig men totalt utarbetad:-) Det fick bli middag på hotellet igen.

Vår sista dag blev vi hembjudna till saudisvenska Therese och Samir som hyrt ett hus på the Palm. Härlig dag med god mat, dryck, vacker utsikt och trevligt sällskap. 

Stefan funderar på att köpa huset på grannbladet. Han tyckte det såg tomt ut och tror att han kan få det för en billig penning :-) På kvällen åkte vi till ett gammalt marknadsområde. Fisk, grönsaker, guld och kryddor. Vi hade gärna gått där längre men även i dag kroknade prinsen. Får bli nästa gång  vi kommer till Dubai. 

I dag satte vi oss i bilen igen och körde 100 mil öken. 99 mil ser ut så här.

Resterande kilometrar kan man ibland få se lite vackra kameler.

Dubai levererar igen! Vi kommer absolut tillbaka!

Abu Dhabi

 Hotellet var mycket bra, rymligt snyggt och bekvämt. David njöt då vi bestämde oss för att ta det lite större rummet med balkong och rejäl plats för lek med de nya "Lego movie" gubbarna.

 Shoppingsugen är hon ofta men sällan köper hon till sig själv. Skriver som Yoda jag gör, varför? Ingen aning!!

 David var bekymrat bekymrad över det självspelande pianot. 

"Men seriöst, var sitter han??" sa David irriterat och samtidigt lite oroligt när jag (Stefan) förklarat vad ett självspelande piano är.

 En av världens största moskeer ligger i Abu Dabu. Om den sedan ligger på första, tredje eller åttonde plats spelar ingen roll, det här var den vackraste moske som vi någonsin besökt. 

 Så är det; dress up and respect!

Pose! 

 Golvet var extremt välskött och inne i stora bönesalen låg en enormt stor matta.

 Vad ska man säga? pampigt!

 En Bild till! Lamporna var maffiga.

 David släcker törsten, kallt och gott.

 Hade varit skönt med ett dopp.

 David hittade ett tvättrum när vi letade efter en toalett.

 Han passade på att kolla så att han mindes det han lärde sig i Dubai.

 Kanon! Ta en bild!!

 David gillade gungan i The heritage village.

 Det var kul att titta på alla små butiker och vad de hade att erbjuda. Men på din fråga om det blev något shoppat så är svaret nej, shoppat det blev inte. 

Dubai, du vackra och dyra!

Att strosa i Dubai är inte det lättaste, men visst fanns det promenadstråk i staden. Här posserar David vid ett av stadens konstverk som står på "the walk". "The walk" är ett populärt utflyktsmål där man kan hitta både restauranger, fik och affärer.

Här utanför The Emirates mall hade vi kunnat stå ett tag. Bilarna som passerade här var bara wow! Ägarna som steg ur bilarna såg ungefär likadana ut som när jag stiger ut ur vår Hyundai Atos, sådär käckt nonchalanta ni vet.

Kan man äta på någon annan restaurang den 14/2? (Ja, jag vet förstås att man kan det!) Plötsligt bara fanns den där mitt framför oss och då kände i alla fall vi att detta var restaurangen för dagen. 

På Emirates mall finns världens största inomhusskidanläggning. Här ägnade David och jag ca 2 timmar åt pulkaåkning, snörutschkaneåkning, varmchokladdrickning och råfrysning. 

I staden där det mesta kallas världens största, högsta, längsta, kortaste, snabbaste osv kunde familjen Grundström också presentera ett världsnummer:

Världenssnyggasteskidkillaripåtokförstorakängorutanstrumporvärldsrekordet, smaka på den du!

Från utkikstornet kunde man se slutet av skidbacken. Mäktigt bygge som faktiskt verkar kunna leverera riktig skidåkarkänsla. Det finns till och med en svart backe här. 

"Hjälp! Pappa, nu vill jag gå ut!"

Under tiden var Åsa på shoppingpromenad på egen hand. Tack och lov hann vi ut från snöpalatset innan hon började hämta ut guldsmycken från denna ultramoderna guld ATM. Mycket ska man se innan pensionen kan börja inkasseras.

När de bygger souqerna så här vackert i gammal stil är det riktigt trevligt att strosa runt i dem. 

En glass på knappt ett kilo, sen är det bara att ut och gå igen. Energinivån ökar förvånansvärt snabbt efter en sådan gigant.

Vi passade på att åka en båttur nere vid Madinat Jumeirah. Otroligt mysigt när solen gick ner och alla lampor tändes i palmer och buskar. Burj Al Arab tändes också upp och bidrog till en mäktig syn på floden.

David kunde inte motstå gräset. Han sa till oss att han bara måst få rulla sig, och så blev det. Några minuters brutalrullning så var vår David lycklig.

Pappa har precis fått smaka en av mutglassarna och så här god var den!

"Jag ska bli superhjälte när jag blir stor. Då kan jag bära er båda när vi är ute och reser".

Vår älskade son funderar på hur han ska bjuda igen när han har blivit stor.

Klart han blir superhjälte med de generna!

Lycka är ett bad efter ett stadsäventyr.

Okej, inte världens bästa foto men där är akvariet som ligger i Dubai mall. Antagligen är det världens största akvarium som ligger i världens största mall som ligger bredvid världens högsta hus som har haft det dyraste nyårsraketsskjutande i världen och detta nyårsraketskjutande kunde ses speglas i dammen där världens största fontänshow kan ses. Man blir nästan trött i fingrarna av alla dessa världens. 

Snygg konst!

Åsa njöt av alla affärer. 

Vid foten av Burj Khalifa. imponerande bygge!

David längtade efter att få åka högst upp.

Efter lång men effektiv väntan kom vi upp. Inte högst upp men ändå upp. Utsikten var grym och David tyckte om att titta ner på platsen där han hade stått och väntat.

Storstäder är vackra så här ovanifrån. Att åka luftballong måste vara ett härligt sätt att få se vackra vyer, nästa gång kanske?

Vi besökte en Moske för att lära oss lite om rutiner och religionen. David och jag anmälde oss direkt när de frågade efter frivilliga till tvättningsritualen. Spännande att få reda på vilka moment som ingår. Den kvinnliga guiden gjorde ett jättebra jobb då hon berättade om Islam och om tankar som dominerar inom den religionen.

David var otroligt duktig och gjorde nästan alla moment i tvagningsritualen. Sanningen är att han var den ende av oss som försökte sig på att rena näsan också. Han drog in lite vatten i näsan för att bli ren även där. Det hela slutade med en nysning.

Ikea möter handknutet. Ingvars produkter kan banne mig hittas överallt, bra jobbat Kamprad.

Utsikten från ett cafe som ligger vid en stor bokhandel på andra våningen på Dubai mall. Solen sjönk snabbt och snart...

... bjöds vi på ett fantastiskt vattenspel...

... som vi kommer att minnas länge och vem vet, kanske kommer vi att sitta här snart igen och njuta av allt det vackra.