söndag 28 februari 2016

Vi tar vägen mot Sälen!



Åsa hade bestämt att hon ville köra en del av sträckan till Sälen. Eftersom vi trodde att den första biten upp till Jönköping skulle vara den vädersäkraste ville hon ta den. NIIIIIITLOTTTTT!!!! Det superregnade, supersnöade och var supermörkt. När Stefan tog över ratten var det så här fina vägar.

I baksätet satt David nöjd med sina hörlurar och sin DJ-musik. Han klagade inte en enda gång. Han var förstås lite spänd, då han aldrig hade åkt skidor innan och lika spänd över att komma så långt norrut i vårt vackra land.

Väl uppe i Tandådalen och på plats i vår stuga i röda byn, började vi direkt träna vår afterski dans. Vi hade nästan alltid stugkostymen på oss när vi tränade, dvs långkalsonger och t-shirt.

David älskade backlivet ganska snabbt. Vi fick tvinga på honom lite pauser då och då så att han fick i sig lite näring. Jättevackert väder hela tiden.

Vackert par i backen som med 100% säkerhet redan på denna bild har börjat planera nästa skidresa.

Vi blev jätteglada när vi såg att David också gillade skidåkningen. Han tyckte mycket om att gå i sin skidskola. Här har han dragkamp tillsammans med sina skidskolekompisar. De blev utmanade av skidlärarna, skidbarnen vann en överlägsen seger.

En stolt Smygare.

Det var inte helt lätt att åka lift i början, men när rädslorna väl släppte så gick det riktigt bra.

Albin var Davids skidlärare. David tyckte att han var bäst och skulle gärna vilja ha honom som lärare igen.

Världens bästa fru och världens bästa barn. Puss på er!

Maskoten Valle dök upp i backarna med jämna mellanrum. David, som gillar maskotar, kramade mer än gärna om honom. På spotify hade Valle en egen spellista som vi lyssnade på ibland.

Härlig sol som värmde gott. 

Ove älskar skidåkning och såg så hemma ut i snön och i lutningarna
.
Vi fick ett presentkort på en upplevelse av föräldrarna i Saudiarabien när vi slutade arbeta där. För presentkortet köpte vi en utflykt med hundspann. Jätteskoj och återigen, vilket grymt väder. Helt fantastisk upplevelse, stort tack till alla föräldrar.

Familjen njuter!


David vågade sig fram till hundarna och klappade dem, de var mjuka och mysiga tyckte han.

Riktiga hundvänner i farten.

Så här såg det ut vid stugan där vi pausade när vi var ute med hundspannet. Den svenska flaggan så vacker mot hela världens gemensamma sol.

Efter några dagar i skidskolan kände sig David säker i backen. Han vågade mer och mer.

Till slut vågade han sig upp högst upp och åkte med glädje ner för de blåa backarna tillsammans med sin morfar. Han längtar redan till nästa skidresa.


Maria och Peter var också med på resan. De visade sig vara riktiga afterskiproffs och det visar Maria här på bilden med ett tydligt Winston-tecken.

Hela gänget samlat framför solnedgången efter en afterski. Med var också: Ove, Kerstin, Peter, Maria, Isak, Max, Maja.

Skål!

Suddigt på linsen, men ändå en härlig bild på morfar och David. David ser så lycklig ut.

Mor och dotter. Jodå, visst syns det och vi syns i nästa rese"reportage".