Budapest tisdag

Vi vaknade ganska tidigt och strax efter åtta var vi nere i restaurangen. Det är så j***a gott att gå ner till en överdrivet stor frukostbuffé och bara välja och vraka. Mmmm. Ingen skumpa på detta hotell men annars toppklass. Idag var målet att ta oss till Barnens järnväg. Resan dit började med tunnelbanan fem stationer, sen vidare med spårvagn två hållplatser.

Därefter en kugghjulsbana uppför berget. När vi stod och väntade på kugghjulsbanan blev lille D bajsig, så vi upprepade gårdagens bajsningsprocedur förrutom att vi lät det ligga kvar på marken.

Uppe på toppen

 Väl framme vid Barnens järväg fick vi vänta en stund innan tåget skulle gå. Då kan man ju leka favoritleken - tagen.

Snälla pappa...Vi kan väl leka tagen!?

Barnens järnväg är en liten tågsträcka som går mellan Budas kullar. Det är barn mellan 9 och 14 år som är besättning på tåget(förrutom lokföraren såklart, annars hade vi aldrig åkt med). Den lilla tågresan tog ca 30 minuter och resans topp tre enligt D var när de kopplade på loket, när det hoppade på en hel dagisgrupp och när alla barnen gallskrek i tunneln.

S och jag njöt av den vackra utsikten, att turen inte var mer än 30 minuter och den svalkande drickan/glassen efteråt.

Vägen hem var ungefär likadan den enda skillnaden är att vi blev stoppade av biljettkontrollanter när vi gick av vid sista stationen. Hon(biljetthäxan) menade på att vi löst fel biljett, vi hade bara löst för tre stationer och inte fem. Ok, sa Stefan och hivade upp plånboken, hur mycket ska vi betala?  S trodde att vi skulle betala några kronor extra men nä 6000(200 skr) ville hon ha. Jag blev ilsken och började tjata på henne. Vi är ju turister menade jag på, vi hade precis kommit och enligt stationsvärdarna löste vi rätt biljett. Nooooo, no, sa häxan, aldrig i livet att vi skulle slippa böter. S bläddrade fram 6000 medan jag ville prata med hennes chef eller någon polis. Här hängde D på, som verkar förstå engelska alldeles för bra. Han ville också prata med polisen och dom skulle kasta henne i fängelsehålan. Till slut lugnade jag mig lite och tänkte att ja, ja två hundra spänn är ju inte så mycket. Då säger kontrollanthäxan att hon ska ha 6000 till för mig. Då exploderar jag. Aldrig i livet. Jag säger att vi inte har mer pengar men att hon kan följa med till vårt hotell om hon vill. Till slut ger hon sig och säger att det räcker med en bötesbetalning...Grrrrrrrr, hade inte lille D varit med hade jag inte gett mig.

När vi kom tillbaka till hotellet bubbelbadade vi en stund. Några sov en timme innan vi gick på nya äventyr. Det blev ett nytt lekplatsbesök och sedan middag på en mysig restaurang vi hittat kvällen innan. Jag åt ankben och Stefan åt makrill. D gillade förvånande nog både fisken och fågeln. Kvällspromenad nere vid flodpromenaden. Dag två och trots den hemska kontrollanthäxan är vi lite förälskade i staden och jämför den med favoritstaden Prag.